2 reaktioner på ”192 Mustasch (332/365)”

  1. Otroligt spännande porträtt, du berättar mycket genom hur du valt att placera modellen. Jag kan betrakta honom, men han tittar inte åt mitt håll. Håret och luggen som döljer ögonen gör honom nästan inåtvänd. Bilden känns tidlös, och jag är mycket förtjust i fonden – den får mig att fantisera om att mannen på bilden arbetar med bokstäver, skriver, vränger ord. Tanken leker med mig och jag hamnar i Ekelöfs dikt om bostävlarna! Gillar!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *